Funktionshinder och fattigdom

Omkring 80 procent av världens ca en miljard funktionshindrade bor i de allra fattigaste länderna. Fattigdom är en av de främsta orsakerna till funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning leder i sin tur till fattigdom och till att funktionshindrade blir utstötta av både sin familj och samhället. I samhällena är de funktionshindrade fattigast av de fattiga. Av världens absolut fattigaste människor är 20 procent funktionshindrade (FN). Det första av FN:s millenniemål, att utrota den extrema fattigdomen och hungern i världen, går inte att uppnå om vi glömmer bort dem.

Den onda cirkeln av fattigdom och funktionsnedsättning.
Ett grundläggande faktum beträffande den onda cirkeln av fattigdom och funktionsnedsättning är att fattiga människor inte har tillgång till hälsosam mat och rent vatten, tillräcklig hälsovård och en trygg livsmiljö. Det innebär att en omständighet eller sjukdom som hade varit möjlig att förebygga eller bota ger en fattig person men för livet. Funktionsnedsättningar beror till 20 procent på undernäring, som till exempel kan leda till blindhet. En funktionshindrad blir stämplad och utslagen ur samhället, får varken utbildning eller arbete och kan inte delta i samhällets verksamhet. Funktionsnedsättningen kan medföra ständiga vårdkostnader som tär på hushållets resurser.

Om en funktionshindrad får bättre möjligheter till utbildning och arbete påverkas hela familjens situation positivt. FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som trädde i kraft 2008, ålägger industriländerna att genom utvecklingssamarbete stöda personer med funktionsnedsättning i utvecklingsländerna. Också Finland har förbundit sig att inom biståndsarbetet främja funktionshindrades rättigheter.